Inledning
Syftet med den regionala utvecklingsstrategin är att ge en samlad riktning för vad som behöver uppnås och vilka prioriteringar som krävs för att forma framtidens Kronoberg. Det är en plattform för länets aktörer att samlas kring och utgå ifrån i arbetet med det hållbara, regionala utvecklingsarbetet.
Huvuddragen i strategins målbild är att i Kronoberg så finns en öppenhet och närhet i samhällen, byar och stadsdelar. Småländsk klurighet utmärker oss och vi är Sydsveriges mittpunkt vilket har stärkts av vårt geografiska läge. Vi ser tillsammans till att målbilden blir verklighet genom öppenhet, mod och handlingskraft. Läs mer om den regionala utvecklingsstrategin här: Regional utvecklingsstrategi Kronoberg 2025–2035.
Strategin har fyra långsiktiga prioriteringar. Till varje prioritering finns en målbild för önskat läge år 2035 samt vilka förflyttningar som behöver göras för att nå den målbilden. De fyra prioriteringarna samspelar med varandra, påverkar varandra samt ska sammantaget leda till att strategins övergripande målbild uppnås. För att ta reda på om Kronoberg gör förflyttningar i önskad riktning tas denna rapport fram. Här ska vi för varje prioritering genom dess förflyttningar visa hur de går för Kronoberg utifrån ett antal indikatorer.
I rapporten redovisas en prioritering per kapitel och varje kapitel har samma upplägg. Först presenteras en övergripande beskrivning av målbilden för prioriteringen, sen presenteras varje förflyttning som behöver göras för prioriteringen. Till varje förflyttning så finns det en sammanfattande text om hur det går för Kronobergs län och därefter presenteras varje indikator som hör till förflyttningen.
Rapporten uppdateras en gång per år efter att relevant statistik finns att tillgå.
Så läser du rapporten
Rapportens diagram är interaktiva för att ge dig möjlighet att utforska data på ett flexibelt sätt. När du håller muspekaren över linjer, punkter eller staplar visas exakta värden direkt i diagrammet. Du kan även klicka på kategorier i beskrivningarna för att dölja eller visa olika grupper, vilket gör det enkelt att jämföra specifika delar av datan. För att granska detaljer närmare går det att zooma in genom att dra i diagrammet eller använda zoomknapparna, och dubbelklick återställer ursprungsvyn. I vissa fall ligger flera diagram i samma yta, och då kan du bläddra mellan dem med hjälp av flikar. Dessutom finns en meny uppe till höger där du kan ladda ner diagrammet som bild.
Dessa funktioner gör att du kan analysera utvecklingen över tid, jämföra grupper och se detaljer på ett sätt som inte är möjligt med statiska bilder.
Bakgrund till val av indikatorer
Målen i den regionala utvecklingsstrategin är svårmätbara faktorer men tillsammans ska indikatorerna ge oss en indikation på om de insatser som genomförs bidrar till de förflyttningar som vi vill genomföra. Indikatorerna mäter utfall på samhällsnivå och är inte kopplade till konkreta insatser som görs av Region Kronoberg eller någon annan aktör. Det kan lika gärna vara andra faktorer än genomförda insatser som bidrar till förändringar i samhället. Så detta är ingen utvärdering av Region Kronobergs konkreta arbete utan mer hur det går för länet i stort.
Eftersom det inte finns några mätbara målvärden i den regionala utvecklingsstrategin finns det inte heller några målvärden för indikatorerna. Många av indikatorerna förändras långsamt så det är de längre trenderna som vi fokuserar på snarare än att se till värdet ett visst år. I denna rapport visas utvecklingen sen 2015 som var starten på den förra utvecklingsstrategin för att få ett längre perspektiv. I den mån det inte går att få fram statistik från 2015 har man tagit så tidig statistik som möjligt.
Bygder och samhällen som ökar Kronobergs välmående och attraktivitet
Den första prioriteringen handlar om bygder och samhällen och deras möjlighet för att bidra till Kronobergs välmående och attraktivitet. Till 2035 vill vi att Kronoberg är ett mer jämlikt, tillgängligt och inkluderande län, präglat av samhörighet och hög livskvalitet. Vi har stärkt både de regionala kärnorna och de strategiska noderna. Kultur och mötesplatser är tillgängliga i hela länet och människor mår bra och trivs i Kronoberg. De förflyttningar som behöver göras för att nå målbilden kommer att beskrivas mer i detta kapitel, hur det går för Kronoberg för respektive förflyttning samt hur statistiken ser ut för indikatorerna som är kopplade till varje förflyttning.
Boendeattraktiviteten i länet har ökat
En attraktiv boendemiljö är en grundförutsättning för att människor ska vilja bosätta sig och stanna kvar i Kronoberg. Tillgång till service, en vilja att flytta till och stanna i Kronoberg samt en fungerande bostadsmarknad är centrala faktorer för att skapa livskraftiga bygder och samhällen. Genom att följa indikatorer som serviceutbud, flyttmönster och bostadsbrist får vi en bild av hur väl länet möter invånarnas behov och hur attraktiviteten utvecklas över tid.
Så går det med förflyttningen
Kronoberg har en god tillgång till service, men medelavståndet till dagligvarubutik är längre än i riket. Det finns stora variationer i länet mellan kommunerna, där Lessebo har kortast avstånd och Älmhult har längst. Länet har ett negativt inrikes flyttnetto, dvs fler lämnar länet än flyttar hit från andra län och så har det varit sen 2015. Nettot är negativt både för män och kvinnor. Det underskott som har varit på bostadsmarknaden sen 2015 har de senaste åren vänts till balans och överskott. Sammantaget visar indikatorerna både på positiva och negativa faktorer som kan bidra till att boendeattraktiviteten ska öka. Att bostadsmarknaden är i balans och överskott är en positivt bidragande faktor till boendeattraktiviteten men vi ser ingen effekt ännu på inrikes flyttnetto då det fortfarande är negativt.
Tillgång till service
Tillgång till grundläggande service är en viktig faktor för livskvalitet och attraktivitet i ett område. När avståndet till dagligvarubutiker med fullsortiment är kort ökar möjligheten för invånare att enkelt få tillgång till varor och tjänster, vilket stärker både boende och lokal ekonomi. Genom att följa medelavståndet till närmaste butik kan vi bedöma hur väl servicen är fördelad i länet och var insatser kan behövas för att minska sårbarhet och öka tillgänglighet.
År 2025 var medelavståndet i Kronobergs län 2 390 meter, vilket är längre än i riket där medelavståndet var 1 790 meter. Kronobergs län hade åttonde längst avstånd till service bland Sveriges län.
Avstånden skiljer sig åt mellan länets kommuner. År 2025 hade invånarna i Älmhults kommun det längsta medelavståndet – 3 470 meter. Kortast avstånd hade Lessebo kommun med 1 350 meter. Fem av Kronobergs åtta kommuner har ett avstånd som är längre än länets medelvärde.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen är en central indikator för ett områdes attraktivitet och framtida utvecklingsmöjligheter. Befolkningsutvecklingen påverkas av flera komponenter, där flyttnetto är en. En region med ett positiv flyttnetto kan antas ha en relativt högre boendeattraktivitet än regioner med negativt flyttnetto.
Inrikes flyttnetto bestäms av hur många personer som väljer att flytta till Kronoberg från andra delar av landet och från Kronoberg till andra delar av landet. Ett positivt inrikes flyttnetto innebär att fler människor väljer att flytta till länet än därifrån, vilket stärker arbetsmarknaden, skapar underlag för service och bidrar till ett dynamiskt samhälle. Ett negativt flyttnetto kan däremot signalera utmaningar som kräver strategiska insatser för att öka attraktiviteten och motverka utflyttning.
För år 2024 var Kronobergs inrikes flyttnetto negativt för både kvinnor och män. Kvinnors flyttnetto var i större utsträckning negativt än mäns. Flyttnettot för kvinnor var -449 personer och för män -338 personer.
Jämfört med året innan har flyttnettot förbättrats för både kvinnor och män, för kvinnor med 56 personer och för män med 154 personer.
Mellan åren 2015 och 2024 har flyttnettot försämrats med 115 personer för kvinnor, medan det förbättrats med 135 personer för män.
Bostadsbrist
Tillgången till bostäder är avgörande för att människor ska kunna bo kvar eller flytta till länet. En balans mellan utbud och efterfrågan skapar stabilitet och möjliggör arbetskraftsförsörjning. När bostadsmarknaden präglas av underskott riskerar det att hämma inflyttning och tillväxt, medan ett överskott kan påverka bygginvesteringar och lokal ekonomi. Genom att följa lägesbedömningen av bostadsmarknaden får vi en bild av hur väl länet kan möta behovet av bostäder.
År 2025 bedömde kommunerna i Kronobergs län bostadsmarknaden enligt följande: två kommuner bedömer balans på bostadsmarknaden och sex kommuner bedömer överskott på bostadsmarknaden. Jämfört med året innan är det en skillnad för kategorierna balans på bostadsmarknaden (som minskat med tre kommuner) och överskott på bostadsmarknaden (som ökat med tre kommuner).
Sedan 2015 har den största förändringen skett för kategorin överskott på bostadsmarknaden. År 2015 bedömde en kommun detta, medan det år 2025 är sex kommuner som gör samma bedömning – en ökning om fem kommuner.
Kronobergarnas levnadsförhållanden har blivit mer jämlika
Jämlika levnadsvillkor är en grund för social hållbarhet och regional utveckling. När skillnader i hälsa, ekonomi och sysselsättning minskar stärks människors livskvalitet och delaktighet i samhället. Genom att följa indikatorer som upplevd hälsa, ekonomisk utsatthet och sysselsättning får vi en bild av hur väl Kronoberg lyckas skapa förutsättningar för alla invånare att leva ett gott liv – oavsett bakgrund.
Så går det med förflyttningen
Sett över tid sen 2015 är det fortsatt en lägre andel kvinnor än män som uppger att de har en bra eller mycket bra självskattad hälsa. Kronoberg har även lägre nivåer än riket. Andelen med låg ekonomisk standard har ökat över tid för åldersgrupperna 0-19 år och 20-64 år men däremot minskat för pensionärer. Andelen personer i arbetsför ålder som är sysselsatta har ökat sen 2020, främst för utrikesfödda, både kvinnor och män. Dock är det en bit kvar till att nå andelen för sysselsatta inrikes födda. Så för att Kronobergarnas levnadsförhållanden ska bli mer jämlika behöver förflyttningar göras på flera fronter i samtliga indikatorer.
Upplevd hälsa
Självskattad hälsa är en viktig indikator på livskvalitet och välbefinnande. När en hög andel av befolkningen upplever sin hälsa som bra eller mycket bra tyder det på goda levnadsvillkor och tillgång till hälsofrämjande miljöer. Skillnader mellan grupper kan signalera att förutsättningarna för god hälsa skiljer sig åt mellan olika grupper i Kronoberg.
Indikatorn visar hur stor andel av den vuxna befolkningen som upplever att de har en bra eller mycket bra hälsa.
För den senaste perioden, åren 2021-2024, skattade 69 procent av Kronobergs befolkning sin hälsa som god eller mycket god, det är lägre än riket där andelen under samma period var 71 procent. För de senaste fem undersökta perioderna har Kronobergs invånare oftast haft en högre självskattad hälsa än riket i snitt.
Jämfört med föregående period, år 2019-2022, har andelen med god självskattad hälsa minskat i både Kronoberg och riket. I Kronoberg har minskningen uppgått till 5 procentenheter. I riket har minskningen uppgått till 2 procentenheter.
Män skattar sin hälsa som god eller mycket god i högre utsträckning än kvinnor i både Kronobergs län och riket. För åren 2021-2024 var skillnaden mellan könen i Kronobergs län 5 procentenheter. Skillnaden mellan könen är på liknande nivå i riket. Skillnaden mellan könen i Kronobergs län har sedan åren 2015-2018 minskat med 4 procentenheter, medan den i riket har varit oförändrad.
Ekonomiskt utsatta hushåll
Ekonomisk trygghet är en förutsättning för ett stabilt och jämlikt samhälle. Andelen hushåll med låg ekonomisk standard1 visar hur många som riskerar att hamna i ekonomisk utsatthet. Höga nivåer kan påverka hälsa, utbildning och möjligheten att delta i samhället, vilket gör indikatorn central för att följa social hållbarhet.
År 2023 varierade andelen med låg ekonomisk standard i Kronoberg mellan 11 och 21 procent beroende på åldersgrupp. Lägst andel fanns i åldersgruppen 65+ år, medan den högsta fanns i åldersgruppen 0-19 år. I riket varierade andelen mellan 10 och 17 procent, och det var samma åldersgrupper som hade lägst och högst andel som i Kronobergs län.
Jämfört med året innan hade andelen med låg ekonomisk standard i Kronobergs län minskat för åldersgrupperna 0-19 år och 65+ år, medan den ökat för åldersgruppen 20-64 år. I riket ökade andelen för åldersgruppen 20-64 år medan åldersgruppen 65+ år minskade, och åldersgruppen 0-19 år var oförändrad.
Mellan åren 2015 och 2023 har andelen med låg ekonomisk standard i Kronobergs län minskat för åldersgruppen 65+ år, medan den ökat för åldersgrupperna 0-19 år och 20-64 år. I riket minskade andelen med låg ekonomisk standard för åldersgruppen 65+ år, medan den varit oförändrad för åldersgrupperna 0-19 år och 20-64 år.
Sysselsättning i länet
Sysselsättning är en nyckelfaktor för både individens försörjning och regionens utveckling. Genom att följa sysselsättningsgraden får vi en bild av hur arbetsmarknaden fungerar. Att följa utvecklingen för kvinnor och män samt inrikes och utrikes födda ger också information om alla grupper har likvärdiga möjligheter att etablera sig.
Sysselsättningsgraden i Kronoberg är lägre för personer som är utrikes födda jämfört med de som är inrikes födda. År 2024 var det i Kronobergs län gruppen inrikes födda män som hade den högsta sysselsättningsgraden, medan utrikes födda kvinnor hade den lägsta. Skillnaden mellan dessa grupper uppgick till 22 procentenheter.
Det går också att konstatera att skillnaden i sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor i Kronoberg är större i gruppen utrikes födda än i gruppen inrikes födda. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes födda män och kvinnor uppgick år 2024 till 7 procentenheter. Könsskillnaderna har marginellt förändrats sedan år 2020.
Könsskillnaderna är större för utrikes födda än för inrikes födda även i riket. Utvecklingen av könsskillnaderna mellan utrikes födda kvinnor och män har sedan 2020 minskat också i riket.
Så går det med förflyttningen
Var femte flicka i åk 8 känner sig ofta eller alltid ensamma. Medan för vuxna kvinnor är det vanligare att de ibland känner besvär av ensamhet (14 %). Pojkar och män har lägre andelar. Det är en större andel som känner sig otrygga i Kronoberg än i riket och det finns stora skillnader mellan kvinnor och mäns upplevelse. Kvinnor känner sig i en mycket högre utsträckning otrygga. Omkring tre av tio Kronobergare saknar tillit till andra och på den nivån har det legat sen 2015. Utvecklingen för samtliga indikatorer pekar åt fel håll för att sen sociala sammanhållningen ska öka.
Trygghet
Trygghet är en central del av livskvalitet och andelen som upplever otrygghet ger en viktig signal om hur invånare uppfattar sin närmiljö och sociala relationer. Höga nivåer av otrygghet kan begränsa rörelsefrihet och skapa sociala barriärer, vilket gör indikatorn viktig för att följa utvecklingen mot ett tryggare Kronoberg. Indikatorn visar andel som upplever att de är mycket eller ganska otrygga när de vistas ute på kvällen i det egna bostadsområdet.
År 2025 var det i Kronobergs län 27 procent som uppgav att de känner sig otrygga. Jämfört med riket är det en högre andel, där siffran för samma år uppgick till 25 procent. Sedan 2017 har andelen i Kronobergs län minskat. Samma utveckling syns i riket.
I Kronoberg uppger kvinnor i större utsträckning än män att de känner sig otrygga. År 2025 var skillnaden 18 procentenheter. Av kvinnorna uppgav 36 procent att de känner sig otrygga, jämfört med 18 procent av männen. Skillnaden mellan kvinnor och män har varierat över tid och har mellan åren 2017 och 2025 ökat med 4 procentenheter.
Av kvinnorna i riket uppgav 32 procent att de känner sig otrygga, jämfört med 18 procent av männen. I riket har skillnaden mellan kvinnor och män varierat över tid och har mellan åren 2017 och 2025 minskat med 3 procentenheter.
Tillit
Tillit mellan människor är en grund för social sammanhållning och samarbete. När tilliten är hög ökar förmågan att lösa gemensamma utmaningar och skapa ett öppet samhälle.
För åren 2021-2024 var det i Kronobergs län 28 procent av befolkningen som uppgav att de saknar tillit till andra. Jämfört med riket är det en lägre andel, där siffran för samma år uppgick till 30 procent. Jämfört med åren 2015-2018 har andelen i Kronobergs län varit oförändrad. I riket har andelen istället ökat.
I Kronobergs län finns en marginell skillnad mellan könen, där kvinnor i något högre utsträckning än män uppger att de saknar tillit till andra. Skillnaden mellan kvinnor och män har varierat över tid och har mellan perioderna 2015-2018 och 2021-2024 minskat.
Barns och ungas tillit till vuxna är avgörande för trygghet och utveckling. När elever har förtroende för vuxna i sin omgivning stärks deras känsla av stöd och delaktighet. Här mäts barn och ungas tillit genom en indikator över hur stor andel av elever som har tillit till flera vuxna.
År 2024 varierade andelen flickor som har tillit till flera vuxna i Kronoberg mellan 32 procent och 52 procent beroende på årskurs. Lägst andel fanns i årskurs 8, medan den högsta fanns i årskurs 5. För pojkar varierade andelen mellan 55 procent och 66 procent, med lägst andel i gymnasiets årskurs 2 och högst i årskurs 5. Pojkar har generellt högre tillit till flera vuxna jämfört med flickor.
Mellan åren 2015 och 2024 har andelen flickor med tillit till flera vuxna minskat för årskurs 5 och årskurs 8, medan den ökat för gymnasiets årskurs 2. För pojkar minskade andelen för årskurs 5 och årskurs 8, och varit oförändrad för gymnasiets årskurs 2. I vilken utsträckning Kronobergs unga litar på flera vuxna skiljer sig åt mellan kommunerna. År 2024 fanns den högsta andelen för gymnasiets årskurs 2 i Tingsryd, och uppgick till 66 procent. Lägst andel för årskursen fanns i Ljungby där 46 procent av eleverna litade på flera vuxna. Samma år fanns den högsta andelen för årskurs 8 i Markaryd och uppgick till 55 procent, medan lägst andel för årskursen fanns i Ljungby där 37 procent av eleverna litade på flera vuxna. För årskurs 5 fanns den högsta andelen i Markaryd och uppgick till 66 procent, medan lägst andel för årskursen fanns i Tingsryd där 52 procent av eleverna litade på flera vuxna.
Kompetensförsörjning som främjar utveckling och omställning
Den andra prioriteringen i den regionala utvecklingsstrategin berör kompetensförsörjningen i länet och hur den ska främja utveckling och omställning både för individer och företag. Till år 2035 har flera sektorer i länet säkrat sin kompetensförsörjning och sysselsättningen har ökat hos sårbara grupper. Mångfald och jämställdhet har främjat tillgången till kreativitet och kompetens. Både arbetsgivare och individer tar tillvara på närheten till högre utbildning och det finns goda strukturer för livslångt lärande. Unga ska oavsett kön och bakgrund vara rustade för att komma in i arbetslivet. De förflyttningar som behöver göras för att nå målbilden kommer att beskrivas mer i detta kapitel, hur det går för Kronoberg för respektive förflyttning samt hur statistiken ser ut för indikatorerna som är kopplade till varje förflyttning.
Matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare har ökat
En välfungerande arbetsmarknad bygger på att arbetsgivarnas behov av kompetens möter arbetstagarnas utbildning och erfarenhet. När matchningen fungerar effektivt stärks produktiviteten, företagens konkurrenskraft och individers möjligheter till etablering. Genom att följa indikatorer som matchningsgrad och långtidsarbetslöshet ges en bild av hur väl arbetskraftens kompetens i Kronoberg tas tillvara och var insatser behövs för att minska kompetensglapp och öka sysselsättningen.
Så går det med förflyttningen
Ju högre utbildningsnivå desto fler arbetar med ett yrke som passar deras utbildning. Dock ser vi inte någon ökning i matchningsgrad över tid för någon utbildningsnivå och så ser det även ut i riket. Andelen långtidsarbetslösa ligger kring 3,5 % och det har den gjort sen 2015. Svårast att lämna den gruppen har utrikes födda och personer med endast förgymnasial utbildning. Omkring hälften av företagare i Kronoberg upplever svårigheter att rekrytera och har så gjort de senaste åren. Så ingen av indikatorerna går i rätt riktning för att visa på att matchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare har ökat.
Matchningsgrad
För att skapa en effektiv arbetsmarknad behöver kompetensen som efterfrågas av arbetsgivarna matcha utbudet bland arbetstagarna. Matchningsgraden anger andelen anställda som har ett yrke som helt matchar deras utbildning2. En hög matchningsgrad innebär att arbetstagare och arbetsgivare är effektivt kopplade till varandra baserat på deras kompetenser och behov. En låg matchningsgrad innebär att individer arbetar inom andra yrken än vad deras utbildning avser, vilket skapar en ineffektivitet i samhället.
Matchningsgraden kan variera stort beroende på exempelvis utbildningsbakgrund, där en högre utbildningsnivå oftare ger en högre matchningsnivå. År 2023 var det både i Kronobergs län och riket gruppen med förgymnasial utbildning som hade lägst matchningsgrad. I Kronoberg var det totalt 9 procent i denna grupp som hade ett yrke som matchade deras utbildning. Högst matchningsgrad fanns i gruppen eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer — här var matchningsgraden 70 procent.
Skillnaderna mellan Kronoberg och riket är små. Den största skillnaden finns i gruppen gymnasial utbildning. Här hade Kronoberg 3 procentenheter högre matchningsgrad än riket.
I Kronoberg har kvinnor generellt en högre matchningsgrad än män, och år 2023 var det endast för gruppen gymnasial utbildning som män hade en högre matchningsgrad än kvinnor. Den största skillnaden mellan könen finns i gruppen eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer, där skillnaden år 2023 var 7 procentenheter.
| Matchningsgrad per utbildningsnivå och kön, år 2023 | ||||||
Kronobergs län
|
Riket
|
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | |
| Förgymnasial utbildning | 12,9% | 7,0% | 9,4% | 13,8% | 8,4% | 10,7% |
| Gymnasial utbildning | 52,1% | 57,7% | 55,2% | 50,1% | 53,8% | 52,1% |
| Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år | 54,1% | 51,4% | 52,8% | 53,9% | 51,3% | 52,6% |
| Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer | 72,7% | 65,8% | 70,2% | 72,8% | 68,1% | 71,0% |
| Källa: SCB | ||||||
Långtidsarbetslöshet
Andelen långtidsarbetslösa speglar både arbetsmarknadens funktion och individers möjligheter att etablera sig i arbetslivet. När människor står utanför arbetsmarknaden under en längre tid finns en risk att deras kompetens kommer att föråldras, vilket försvårar matchningen mellan arbetskraft och arbetsgivare. Detta påverkar inte bara individen, utan också regionens tillväxt och konkurrenskraft.
Med långtidsarbetslöshet avses personer som har varit inskrivna som arbetslösa under en längre sammanhängande period, ofta definierad som minst 12 månader. Denna grupp har generellt svårare att återgå till arbete och är särskilt utsatt vid kompetensförändringar i arbetslivet. Därför är utvecklingen av långtidsarbetslösheten en viktig signal om hur väl regionen lyckas med kompetensförsörjning och inkludering.
År 2024 uppgick andelen långtidsarbetslösa i Kronobergs län totalt till 3 procent. Under den senaste tioårsperioden har långtidsarbetslösheten i länet varit oförändrad och jämfört med året innan är andelen den samma.
År 2024 fanns de högsta andelarna av långtidsarbetslösa bland grupperna utrikes födda och äldre, 55–64 år. Under den senaste tioårsperioden har långtidsarbetslösheten ökat för gruppen äldre, 55–64 år, medan en minskning har skett för grupperna unga, 18–24 år och utrikes födda.
Kompetensbrist
Kompetensbrist uppstår när arbetsgivare har svårt att hitta personer med rätt kunskaper och erfarenheter för lediga tjänster. Detta kan bero på att utbildningssystemet inte tillräckligt snabbt anpassar sig till arbetsmarknadens behov, att teknikutvecklingen förändrar kompetenskraven eller att arbetskraften är geografiskt eller yrkesmässigt begränsad. Kompetensbrist på arbetsmarknaden påverkar företagens möjligheheter att växa, etablera sig och vara konkurrenskraftiga. Om bristen är stor riskerar den att hämma investeringar, innovation och sysselsättning.
Företagare i Kronoberg uppger, enligt Svenskt Näringslivs rapport Företagens Regionala Utveckling, i lägre utsträckning svårigheter med att rekrytera jämfört med företagare i riket. För år 2025 uppgav 47 procent av Kronobergs företagare svårigheter och 52 procent av rikets företagare svårigheter, vilket motsvarar en skillnad på 5 procentenheter. Jämfört med föregående år är det en lägre andel av företagare i Kronoberg som uppger svårigheter med att rekrytera.
Livslångt lärande
För att möta förändrade kompetenskrav och stärka matchningen mellan utbildning och arbetsliv är det avgörande att vuxna har möjlighet att omskola sig eller vidareutbilda sig. Livslångt lärande handlar om att kontinuerligt utveckla kunskaper genom hela arbetslivet, vilket bidrar till att göra arbetskraften mer flexibel och anpassningsbar. Ett sätt att följa utvecklingen är att mäta andelen vuxna i åldrarna 30–64 som deltar i studier. En hög andel visar att regionen lyckas skapa förutsättningar för kompetensutveckling, vilket stärker både individens ställning på arbetsmarknaden och regionens konkurrenskraft. En låg andel kan däremot signalera risk för kompetensbrist och svårigheter att möta arbetsgivarnas behov.
År 2024 var det i Kronobergs län omkring 6 procent av personerna i åldrarna 30–64 år som studerade3. Jämfört med riket är det en något lägre andel, där siffran för samma år uppgick till omkring 7 procent. Sedan 2015 har andelen i Kronobergs län varit i stort sett oförändrad. Samma utveckling syns i riket.
I Kronobergs län studerar kvinnor i högre utsträckning än män. År 2024 var skillnaden mellan könen ungefär 4 procentenheter. Av kvinnorna i åldrarna 30–64 år studerade 8 procent, jämfört med 4 procent av männen. Skillnaden mellan kvinnor och män har mellan åren 2015 och 2024 ökat med omkring 1 procentenheter.
Länets ungdomar är bättre rustade för framtiden
Ungdomars utbildning är en avgörande faktor för Kronobergs långsiktiga utveckling och konkurrenskraft. En stark grund i skolan och en hög genomströmning i gymnasiet ökar chanserna för etablering på arbetsmarknaden och förmågan att möta framtidens kompetenskrav. Den här delen av rapporten ger en bild av hur väl Kronobergs ungdomar är rustade för ett samhälle med ökade kunskapsinslag.
Så går det med förflyttningen
Sett över tid sen 2015 har andelen behöriga till gymnasiet minskat både för flickor och pojkar och Kronoberg ligger på längre nivåer än riket för båda könen. Även andel med gymnasieexamen inom fyra år har minskat om än inte lika mycket. I riket har dock andelarna ökat för både män och kvinnor. Andelen 25-29 åringar som har minst en treårig gymnasial utbildning är högre för kvinnor än män och har ökat något över tid, men minskat för män. Så tyvärr visar ingen indikator på att över tid har länets ungdomar blivit bättre rustade för framtiden. Men det finns god potential att vända detta så att de blir bättre rustade fram till år 2035.
Behörighet gymnasiet
En grundläggande förutsättning för att Kronobergs ungdomar ska vara rustade för framtiden är möjligheten att kunna påbörja en gymnasieutbildning. Behörighet till gymnasiet visar hur stor andel av länets befolkning som uppnår de kunskapskrav som krävs för att komma in på gymnasiet. En hög andel indikerar att fler har möjlighet att fortsätta sin utbildning och stärka sin position på arbetsmarknaden. En låg andel kan däremot signalera risk för framtida kompetensbrist och större utsatthet på arbetsmarknaden.
År 2023 var andelen behöriga till gymnasiet i Kronobergs län 83 procent. Jämfört med riket är det en lägre andel, där motsvarande siffra var 86 procent. Jämfört med året innan har andelen i Kronobergs län ökat med 2 procentenheter. I riket har andelen varit oförändrad. Sedan 2015 har andelen gymnasiebehöriga i Kronobergs län sammantaget minskat. Samma utveckling syns i riket.
Kvinnor har i högre utsträckning behörighet än män i både Kronobergs län och riket. År 2023 var skillnaden mellan könen i Kronobergs län 3 procentenheter, jämfört med 1 procentenheter i riket. Skillnaden mellan könen i Kronobergs län har minskat över tid, vilket även gäller för riket.
Gymnasieexamen
Att slutföra gymnasiet är en viktig milstolpe för att etablera sig i arbetslivet. Denna indikator följer hur stor andel elever som avslutar sin gymnasieutbildning inom fyra år, vilket speglar genomströmningen i utbildningssystemet och hur väl eleverna når examen. En hög andel visar att skolan lyckas ge eleverna förutsättningar att nå examen i tid, medan en låg andel kan tyda på hinder som påverkar både individens framtid och regionens kompetensförsörjning.
År 2025 var andelen elever som slutförde gymnasiet inom fyra år i Kronobergs län 70 procent. Jämfört med riket är det en lägre andel, där motsvarande siffra var 75 procent. Jämfört med året innan har andelen i Kronoberg ökat med 2 procentenheter, i riket har ingen förändring skett mellan åren. Sedan 2015 har andelen i Kronoberg sammantaget varit i stort sett oförändrad. I riket har andelen istället ökat.
Kvinnor har i högre utsträckning än män tagit gymnasieexamen inom fyra år, i både Kronobergs län och riket. År 2025 var skillnaden mellan könen i Kronobergs län 6 procentenheter, jämfört med 4 procentenheter i riket. Skillnaden mellan könen i Kronobergs län har varit i stort sett oförändrad över tid, medan den i riket har minskat.
Gymnasial utbildning
Gymnasial utbildning är en samlad indikator som omfattar både de som tar examen inom ordinarie tid och de som senare kompletterar för att uppnå gymnasiekompetens. I indikatorn ingår de som har minst treårig gymnasieutbildning. Indikatorn ger en bredare bild av hur stor del av den unga befolkningen som når denna viktiga utbildningsnivå. Ett högt resultat stärker regionens möjligheter att möta en ekonomi med ökade kunskapskrav, medan ett lågt resultat kan signalera behov av insatser för att främja utbildning och omställning.
År 2024 hade 78 procent av 25–29-åringarna i Kronobergs län minst en treårig gymnasieutbildning. Jämfört med riket är det en lägre andel, där motsvarande siffra var 80 procent. Kronoberg placerar sig på plats fjorton bland Sveriges län.
Sedan 2015 har andelen i Kronoberg sammantaget varit i stort sett oförändrad, vilket även gäller för riket. Jämfört med året innan har andelen i Kronoberg minskat med 1 procentenheter. I riket har andelen varit oförändrad.
Kvinnor har i högre utsträckning minst gymnasieutbildning än män i Kronobergs län. År 2024 var skillnaden mellan könen 6 procentenheter. Skillnaden har ökat över tid.
Betyg årskurs 6
Betygen i årskurs 6 ger en tidig indikation på hur väl rustade eleverna är inför högstadiet och i förlängningen gymnasiet. Denna indikator speglar grunden för framtida studieresultat och möjligheten att uppnå gymnasiebehörighet.
Läsår 2024/25 var andelen elever som fått godkänt betyg i alla ämnen i Kronobergs län 68 procent. Jämfört med riket är det en lägre andel, där motsvarande siffra var 70 procent. Jämfört med året innan har andelen i Kronoberg ökat med 2 procentenheter. I riket har andelen varit oförändrad. Sedan 2015/16 har andelen i Kronoberg sammantaget minskat. Samma utveckling syns i riket.
Flickor har i högre utsträckning fått godkänt i alla ämnen än pojkar, i både Kronobergs län och riket. År 2024/25 var skillnaden mellan könen i Kronobergs län 6 procentenheter, jämfört med 4 procentenheter i riket. Skillnaden mellan könen i Kronobergs län har över tid minskat, precis som i riket.
Mångfald och jämställdhet på arbetsmarknaden har ökat
En inkluderande och jämställd arbetsmarknad är avgörande för Kronobergs långsiktiga utveckling och konkurrenskraft. Mångfald skapar bredare kompetensbaser och stärker innovationsförmågan, medan jämställdhet bidrar till att arbetskraftens potential tas tillvara fullt ut. Genom att följa indikatorer som könsfördelning i utbildningar och på arbetsmarknaden, inkomstskillnader samt andelen unga som varken arbetar eller studerar, ges en tydlig bild av hur situationen i regionen ser ut idag samt hur strukturer förändras över tid.
Så går det med förflyttningen
Naturvetenskapsprogrammet fortsätter att ha en jämn könsfördelning över tid, dock går utvecklingen åt än mer mansdominerande utbildningar inom Bygg- och anläggning och Teknikprogrammet samt kvinnodominerande inom Vård och omsorg. Näringslivet i Kronoberg är mer mansdominerat än i riket och den offentliga verksamheten är mer kvinnodominerad än i riket. Män har en högre medianinkomst än kvinnor i Kronoberg och så är det även i riket. Men skillnaden dem emellan har minskat något sen 2015 dock går det väldigt långsamt. Andelen unga som varken arbetar eller studerar har minskat över tid i Kronoberg och det finns numera inga skillnader mellan könen. För denna förflyttning så finns det positiva indikatorer för förflyttningen mot ökad mångfald och jämställdhet på arbetsmarknaden utifrån att andel unga som varken arbetar och studerar minskar. Samtidigt är det oroande för förflyttningen att andelen män och kvinnor inte blir mer jämnfördelat varken inom flera utbildningar eller inte näringslivet och offentlig verksamhet.
Könsfördelning utbildningar
Könsfördelningen inom gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar påverkar vilka möjligheter som finns för en jämställd arbetsmarknad. Denna indikator visar andelen kvinnor för några utvalda gymnasieprogram och ger en bild av hur utbildningsvalen formar framtida yrkesstrukturer. En jämn könsfördelning skapar bättre förutsättningar för breddad kompetens och minskad könssegregering mellan branscher.
Könsfördelningen anses vara jämn om det är mellan 40-60 procent kvinnor. I Kronoberg är andelen kvinnor hög på vård- och omsorgsprogrammet, och låg på bygg- och anläggningsprogrammet och teknikprogrammet.
Samma mönster gäller för riket. Nivåerna för andelen kvinnor är ungefär desamma i Kronoberg som i riket för naturvetenskapsprogrammet. För teknikprogrammet är andelen kvinnor lägre i Kronoberg än i riket.
Sedan 2015/16 har den största positiva förändringen i Kronoberg skett för bygg- och anläggningsprogrammet, som ökat med 4 procentenheter. Bygg- och anläggningsprogrammet har ökat även i riket. Den största minskningen har skett för teknikprogrammet, som minskat med 9 procentenheter. Teknikprogrammet har också i riket minskat.
Könsfördelning arbetsmarknaden
Fördelningen mellan kvinnor och män i privat och offentlig sektor speglar arbetsmarknadens struktur och jämställdhet. Denna indikator visar hur könsfördelningen ser ut mellan näringslivet och den offentliga sektorn. En balanserad fördelning kan bidra till ökad mångfald och bättre kompetensförsörjning, medan stora skillnader riskerar att förstärka könsbundna yrkesmönster.
För år 2024 skiljer sig könsfördelningen mellan sysselsatta i näringslivet och offentlig verksamhet i Kronobergs län. I näringslivet utgjordes 34 procent av de sysselsatta av kvinnor, medan motsvarande siffra i offentlig verksamhet var 74 procent. Samma mönster syns i riket. Sedan 2020 har andelen kvinnor i näringslivet i Kronoberg ökat, medan den i riket har varit i stort sett oförändrad.
Inkomst
Inkomstskillnader mellan kvinnor och män är en central aspekt av jämställdhet. Indikatorn visar kvinnors medianinkomst i förhållande till mäns i Kronobergs län. Eftersom måttet bygger på sammanräknad förvärvsinkomst omfattar det inte bara löner utan även skattepliktiga ersättningar som sjukpenning, föräldrapenning och pension.
För år 2023 var kvinnors medianinkomst i Kronobergs län 82,0 procent av männens medianinkomst. Det är samma nivå som i riket. Sedan 2015 har kvinnors andel av männens inkomst i Kronoberg ökat med 2,3 procentenheter. Utvecklingen har varit densamma i riket, där andelen har ökat med 2,2 procentenheter.
| Medianinkomster (tkr) för män och kvinnor, år 2023 | ||||
| Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnors andel av män | |
|---|---|---|---|---|
| Kronobergs län | 332,4 | 405,5 | 369,4 | 82,0% |
| Riket | 353,0 | 422,4 | 386,4 | 83,6% |
| Källa: SCB | ||||
Unga som varken arbetar eller studerar
Unga som varken arbetar eller studerar utgör en särskilt utsatt grupp med risk för långvariga negativa konsekvenser. Att stå utanför arbetsmarknaden och utbildning under en längre tid ökar risken för ohälsa, ekonomisk utsatthet och minskade framtida arbetsmöjligheter.
År 2023 var andelen unga (16–29 år) som varken arbetar eller studerar i Kronobergs län 7 procent. Det är samma nivå som i riket. Jämfört med föregående år har ingen förändring skett i varken Kronoberg eller riket. Sedan 2015 har andelen i Kronoberg sammantaget minskat. Samma utveckling syns i riket.
År 2023 fanns det ingen skillnad mellan könen i Kronobergs län, jämfört med 0,9 procentenheter i riket. Skillnaden mellan könen i Kronobergs län har över tid minskat, medan den i riket har ökat.
Kronobergska handlingskraften och entreprenörskapet växlas upp
Den tredje prioriteringen beskriver hur handlingskraften och entreprenörskapet ska växlas upp i Kronoberg. Vi har en stark vilja att utvecklas och vara ett internationellt län i framkant. Innovationskraften ökar både i offentlig och privat sektor och det finns en tät samverkan mellan akademi och omgivande samhället. Den gröna omställningen har stärkt näringslivets position inom hållbara tjänster och produkter. Inom våra ledande branscher utvecklar vi cirkulär ekonomi och hållbara innovationer som skapar lärande i andra sektorer och branscher. De förflyttningar som behöver göras för att nå målbilden kommer att beskrivas mer i detta kapitel, hur det går för Kronoberg för respektive förflyttning samt hur statistiken ser ut för indikatorerna som är kopplade till varje förflyttning.
En mer cirkulär, digitaliserad och robust ekonomi
En hållbar och konkurrenskraftig ekonomi bygger på förmågan att ställa om till cirkulära flöden, utnyttja digitaliseringens möjligheter och skapa robusta strukturer som klarar förändringar. Genom att följa indikatorer som utsläpp av växthusgaser, sysselsättning i näringslivet och företagens digitaliseringsgrad får vi en bild av hur Kronobergs näringsliv utvecklas mot en mer resilient och framtidsorienterad ekonomi.
Så går det med förflyttningen
I och med att utsläppen per BRP minskar under den senaste mätta tre årsperioden tyder detta på att näringslivet blir mer resurseffektiva och klimatsmarta. Antalet sysselsatta 15-74 åringar inom näringslivet har ökat mellan 2020-2024, men minskat om man bara jämför 2023 och 2024. Samtidigt är företagen i länet minst digitaliserade av alla län i landet enligt digitaliseringsindexet som Tillväxtverket tar fram. Sammantaget är det ingen entydig bild som indikatorerna visar på. Visst ökar sysselsättningen i näringslivet över tid, men är det så att den är inne i en nedåtgående trend är det inte bra för förflyttningen mot en robust ekonomi. Utsläppen behöver minska än mer för att vi ska ha en cirkulär ekonomi och inom digitaliseringen har vi en stor utvecklingspotential för att lyckas göra en förflyttning.
Utsläpp av växthusgaser
Utsläppsintensiteten visar hur mycket växthusgaser som släpps ut i relation till det ekonomiska värdet som skapas (ton CO2-ekvivalenter per BRP (mnkr)). Genom att följa denna indikator kan vi bedöma hur effektiv produktionen är ur ett miljöperspektiv. Ett minskat utsläpp per förädlingsvärde tyder på att näringslivet blir mer resurseffektivt och klimatsmart, vilket är centralt för en hållbar utveckling.
År 2022 uppgick utsläppsintensiteten i Kronobergs län till 5,9 ton CO2-ekvivalenter per BRP. Det var tredje lägst utsläppsnivå bland landets regioner. Nivån är lägre än för riket totalt, där motsvarande värde var 8,4 ton CO2-ekvivalenter per BRP.
Sedan 2020 har utsläppsintensiteten i Kronobergs län minskat från 8,0 till 5,9 ton CO2-ekvivalenter per BRP, en förändring om 26,2 procent. För perioden syns samma utveckling i riket, där utsläppsintensiteten minskat med 13 procent, från 9,7 till 8,4 ton CO2-ekvivalenter per BRP.
Sysselsatta i näringslivet
Sysselsättningen är en grundläggande faktor för regional välfärd och ekonomisk hållbarhet. Ett växande antal arbetstillfällen stärker arbetsmarknaden, ökar försörjningsmöjligheterna och bidrar till att fler kan bo och verka i regionen. Genom att följa utvecklingen av sysselsättningen får vi en bild av hur näringslivet skapar värde för både individer och samhälle.
År 2024 uppgick antalet sysselsatta i Kronobergs län till omkring 104 600 personer totalt, varav 68 procent var sysselsatta i näringslivet.
Mellan åren 2020 och 2024 har antalet sysselsatta totalt ökat med 4 procent (motsvarande cirka 3 800 personer). Under samma period har antalet sysselsatta i näringslivet ökat med 5 procent (motsvarande cirka 3 400 personer). Under samma period har antalet sysselsatta män totalt ökat med 3 procent (cirka 1 600 personer), och kvinnor har ökat med 5 procent (cirka 2 200 personer). I näringslivet har antalet män ökat med 3 procent (cirka 1 500 personer), och kvinnor har ökat med 9 procent (cirka 1 900 personer).
Företagens digitaliseringsgrad
Digitalisering är en avgörande faktor för företagens konkurrenskraft och innovationsförmåga. En hög digitaliseringsgrad bidrar till effektivare processer, ökad tillväxt och bättre förutsättningar att möta framtidens krav.
Indikatorn visar i vilken utsträckning företag använder digitala lösningar i sin verksamhet, exempelvis inom administration, inköp och marknadsföring. Resultatet presenteras som ett digitaliseringsindex på en skala från 0 till 10 – där 0 innebär att företaget inte använder IT alls och 10 att IT används i stor utsträckning inom alla delar av verksamheten.
År 2023 var digitaliseringsindex i Kronobergs län 3,6. Jämfört med rikets övriga län är det lägst nivå av digitalisering. Den högsta digitaliseringsgraden hade Stockholms län, där värdet uppgick till 4,6.
Bredd och spets i Kronobergs näringsliv har ökat
Ett dynamiskt näringsliv kombinerar bredd och spets – många olika branscher ger stabilitet, medan specialiserade kompetenser driver innovation och tillväxt. Indikatorer som branschbredd, företagsamhet och andelen yrken med högskolekompetens visar hur väl Kronoberg lyckas skapa en balanserad struktur som både tål svängningar och stimulerar utveckling.
Så går det med förflyttningen
Kronoberg har den fjärde lägsta branschbredden jämfört med övriga län och den har inte förbättrats över tid sen 2015. Andelen företagare av sysselsatt befolkning har minskat över tid sen 2020 och det finns stora könsskillnader med lägre nivåer för kvinnor. Dock har andelen sysselsatta inom näringslivet med yrken som kräver högskolekompetens ökat under samma tidsperiod. Här ligger vi dock en bra bit under rikets nivåer. Så för att göra förflyttningen och öka bredd och spets behöver branschbredden öka, andelen företagare öka för att driva fram mer spets genom innovation och tillväxt. Sen behöver andelen med yrken som kräver högskolekompetens öka och närma sig rikets nivåer så att vi inte halkar efter inom specialisering och konkurrenskraft.
Branschbredd i näringslivet
En bred branschstruktur stärker regionens motståndskraft mot ekonomiska svängningar och externa chocker. Genom att följa branschbredden får vi en bild av hur diversifierad arbetsmarknaden är och hur väl Kronoberg står rustat för långsiktig utveckling.
Branschbredden ges av att antalet unika branscher i ett geografiskt område divideras med det totala antalet branscher enligt Standarden för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007) på 5-siffernivå. För att en bransch ska räknas behöver det finnas minst ett arbetsställe med SNI-koden i området och för att ett arbetsställe ska finnas i en kommun krävs att minst en person är klassificerad som sysselsatt på arbetsstället med den SNI-koden.
År 2023 var branschbredden i Kronobergs län 74 procent, vilket var fjärde lägst jämfört med rikets övriga län. Den högsta branschbredden hade Stockholms län, där 95 procent av samtliga branscher hade närvaro. Gotlands län hade lägst branschbredd på en nivå av 60 procent.
Sedan 2015 har branschbredden i Kronoberg varit oförändrad.
Yrken med högskolekompetens
Andelen avancerade yrken speglar kunskapsinnehållet i ekonomin. En hög andel yrken som kräver högskolekompetens indikerar specialisering och ökad konkurrenskraft, vilket är centralt för ett kunskapsintensivt näringsliv. Indikatorn följer utvecklingen av andelen sysselsatta med högkvalificerade yrken, där ett yrke anses högkvalificerat om högskoleutbildning krävs.
År 2023 var andelen med högkvalificerade yrken i Kronobergs län 28 procent. Jämfört med riket är det en lägre andel, där motsvarande siffra var 34 procent. Jämfört med året innan har andelen i Kronobergs län ökat med 2 procentenheter. För riket hade andelen ökat med 2 procentenheter. Sedan 2020 har andelen sysselsatta med högkvalificerade yrken i Kronobergs län sammantaget ökat. Samma utveckling syns i riket.
Kvinnor har i högre utsträckning högkvalificerade yrken än män i både Kronobergs län och riket. År 2023 var skillnaden mellan könen i Kronobergs län 2 procentenheter, och i riket 3 procentenheter. Skillnaden mellan könen i Kronobergs län har över tid varit i stort sett oförändrad, vilket även gäller för riket.
Den internationella konkurrenskraften har ökat
För att växa och utvecklas behöver Kronobergs företag stå starka även på den globala marknaden. Export, internationalisering och investeringar i forskning och utveckling är centrala drivkrafter för att höja produktiviteten och stärka regionens position. Genom att följa dessa indikatorer får vi en tydlig bild av hur Kronobergs internationella konkurrenskraft utvecklas över tid.
Så går det med förflyttningen
Kronobergs varuexport per invånare är den tredje högsta i landet vilket visar på att exporten är viktig för regionens ekonomi och konkurrenskraft. Länet har den sjunde högsta andelen anställda på utländska arbetsställen i procent av samtliga anställda i näringslivet, vilket visar på att länet är väl integrerat i den globala ekonomin. Produktiviteten i näringslivet har stigit både inom länet och i riket sen 2015. Näringslivets satsningar på forskning och utveckling utmärker sig inte i jämförelse med övriga län och dess utgifter för det som andel av total BRP varierar mer i länet än i riket som helhet mellan 2015–2023. Sammantaget har Kronoberg en stark ställning inom den internationella marknaden, men det finns potential för att den konkurrenskraften ska kunna öka.
Export
Exporten visar företagens förmåga att nå internationella marknader. Genom att relatera exportvärdet till antalet invånare får vi en bild av hur viktig exporten är för regionens ekonomi och konkurrenskraft.
År 2023 uppgick varuexporten per capita i Kronobergs län till 255 miljoner kronor. Jämfört med rikets övriga län är det tredje högst.
Den högsta varuexporten per capita hade Västra Götalands län, där nivån var 282 miljoner kronor. Lägst andel hade Gotlands län, där varuexportvärdet uppgick till 20 miljoner kronor.
Internationalisering
En hög grad av internationalisering stärker nätverk och tillgång till nya marknader. Ett sätt att mäta internationalisering är genom att undersöka i vilken utsträckning länets sysselsatta är det vid ett utländskt arbetsställe. Indikatorn visar hur integrerad regionen är i den globala ekonomin genom att följa andelen anställda på utländska arbetsställen av näringslivets samtliga anställda.
År 2023 var andelen anställda på utländska arbetsställen i Kronobergs län 24 procent. Jämfört med rikets övriga län är det sjunde högst.
Den högsta andelen hade Stockholms län, där 29 procent av de sysselsatta arbetade på ett utländskt arbetsställe. Lägst andel hade Gotlands län på 8 procent.
BRP per sysselsatt
Produktivitet är en nyckelfaktor för konkurrenskraft. Genom att mäta BRP per sysselsatt ser vi hur mycket värde varje arbetande person skapar, vilket ger en indikation på effektivitet och ekonomisk styrka.
År 2024 var produktivitetsnivån i Kronobergs län omkring 1,1 miljoner kronor. Jämfört med riket är det en lägre nivå, där motsvarande siffra var 1,2 miljoner kronor. Mellan åren 2015 och 2024 har Kronoberg alltid haft en lägre produktivitetsnivå än riket.
Jämfört med föregående år har produktivitetsnivån minskat i Kronoberg, men ökat i riket. I Kronoberg har minskningen uppgått till 3 tusen kronor, vilket motsvarar en procentuell förändring om 0,3 procent. I riket har ökningen uppgått till 49 tusen kronor, vilket motsvarar en procentuell förändring om 4,4 procent. Sedan 2015 har produktiviteten i Kronobergs län ökat. Samma utveckling syns i riket. I Kronoberg har ökningen motsvarat en procentuell förändring om 41 procent. I riket har ökningen motsvarat en procentuell förändring om 35 procent.
Forskning och utveckling
FoU-investeringar är avgörande för innovation och omställning. Näringslivets satsningar på forskning och utveckling visar regionens förmåga att skapa nya lösningar och stärka sin konkurrenskraft. Indikatorn visar företagssektorns utgifter för forskning och utveckling som andel av BRP.
År 2023 gick 1 procent av utgifterna för företagssektorn i Kronobergs län till forskning och utveckling, som andel av total BRP. Jämfört med riket är det en lägre andel, där FoU-utgifterna för samma år uppgick till 3 procent. Sedan 2015 har utgifter för forskning och utveckling som andel av BRP i Kronobergs län minskat. I riket har andelen istället varit i stort sett oförändrad.
Jämfört med riket och övriga län är Kronobergs FoU-andel elfte lägst. Den högsta andelen FoU-utgifter hade Östergötlands län och Västra Götalands län, där 6 procent gick till FoU. Gotlands län hade lägst andel på en nivå av mindre än 0,5 procent.
Infrastruktur som stärker Kronobergs position i Sydsverige
Den sista prioriteringen handlar om hur infrastrukturen stärker Kronobergs position i Sydsverige. Till år 2035 har infrastrukturen bidragit till ett sammanhållet, tillgängligt samhälle där det är lätt att leva och verka i hela länet. En stärkt transportinfrastruktur inom och mellan huvudstråken har utvecklat länets flerkärnighet. Vi har säkrat tillgången till god och hållbar digital infrastruktur i hela länet. Omställningen till hållbara transportslag har gjort Kronoberg fossilbränslefritt. Nytänkande lösningar har säkerställt god energitillgång i hela länet och rustat oss för den ökande elektrifieringen. De förflyttningar som behöver göras för att nå målbilden kommer att beskrivas mer i detta kapitel, hur det går för Kronoberg för respektive förflyttning samt hur statistiken ser ut för indikatorerna som är kopplade till varje förflyttning.
Tillgängligheten i länet och till övriga Sydsverige har förbättrats
God tillgänglighet är en grundförutsättning för arbetsmarknadens funktion, företagens konkurrenskraft och invånarnas livskvalitet. När resor inom länet och till övriga Sydsverige blir snabbare och smidigare stärks både regionens attraktivitet och möjligheterna till hållbar tillväxt. Indikatorer som restider och transportmöjligheter ger en tydlig bild av hur infrastrukturen utvecklas för att knyta Kronoberg närmare omgivande regioner.
Så går det med förflyttningen
Att resa mellan centralorter i Kronoberg och tillväxtmotorer i Sydsverige går i hälften av fallen fortare med kollektivtrafik än med bil. Det är en betydligt högre andel invånare i tätorten än utanför som bor inom 500 meter från en hållplats. Antalet avgångar mellan Kronobergs centralorter och tillväxtmotorer i Sydsverige varierade väldigt mycket år 2025. Det finns stora potentialer inom samtliga indikatorer för att vi ska kunna göra förflyttningen mot förbättrad tillgänglighet i länet och till övriga Sydsverige.
Restidskvoter mellan kollektivtrafik och bil
Indikatorn visar hur konkurrenskraftig kollektivtrafiken är jämfört med bil. En kvot under 1 innebär att resan tar kortare tid med kollektivtrafik jämfört med bil och är ett mått på kollektivtrafikens attraktivitet. En kollektivtrafik med hög attraktivitet är viktigt för hållbar mobilitet.
Restidskvoter mellan Kronobergs centralorter och tillväxtmotorer i Sydsverige har räknats fram för år 2025. För dessa sex relationerna mellan centralort och tillväxtmoter i södra Sverige var det tre stycken som hade en kvot under ett – resan gick alltså snabbare med kollektivtrafik än med bil. För tre stycken av relationerna var restidskvoten större än ett och resan tog alltså längre tid med kollektivtrafik jämfört med bil.
Resan Älmhult - Malmö hade den lägsta restidskvoten på 0,71, följt av resan Lessebo- Kalmar som hade kvoten 0,76. Den högsta restidskvoten fanns för relationen Markaryd - Helsingborg och uppgick till 1,85 följt av resan Tingsryd - Karlskrona med kvoten 1,36.
| Restidskvot mellan Kronobergs centralorter och tillväxtmotorer i Sydsverige, år 2025 | ||
| Kollektivtrafikens restid jämfört med bil, från busstation/tågstation till busstation/tågstation | ||
| Centralort | Tillväxtmotor | Restidskvot |
|---|---|---|
| Markaryd | Helsingborg | 1.85 |
| Tingsryd | Karlskrona | 1.36 |
| Ljungby | Halmstad | 1.23 |
| Alvesta | Jönköping | 0.93 |
| Lessebo | Kalmar | 0.76 |
| Älmhult | Malmö | 0.71 |
| Källa: Länstrafiken Kronoberg och Google Maps | ||
Tillgänglighet till kollektivtrafik
Tillgång till kollektivtrafik inom gångavstånd är en grundförutsättning för att möjliggöra ett hållbart resande. Indikatorn visar hur stor andel av befolkningen som har nära till en hållplats.
Tillgängligheten till kollektivtrafik är betydligt högre för boende inom tätort jämfört med utanför tätort, både i Kronobergs län och riket.
År 2023 fanns 85 procent av Kronobergs boende inom tätort i närhet av kollektivtrafikhållplats, medan motsvarande andel för boende utanför tätort var 16 procent. I riket var andelen inom tätort 90 procent och utanför tätort 22 procent. Skillnaden mellan områdena var större i Kronoberg jämfört med riket.
Sedan 2015 har andelen i Kronoberg ökat både inom tätort och utanför tätort. I riket har andelen inom tätort varit oförändrad, medan andelen utanför tätort har ökat. Andelen inom tätort har i Kronoberg ökat med 4 procentenheter. Andelen utanför tätort har i Kronoberg ökat med 3 procentenheter. Andelen utanför tätort har i riket ökat med 5 procentenheter.
Resandet över länsgränser
God tillgänglighet till angränsande regioner stärker arbetsmarknaden och möjliggör samarbete. För att kunna säga något om Kronobergs tillgänglighet till övriga delar av Sydsverige har antalet avgångar med länstrafiken i Kronoberg mellan länets centralorter och Sydsvenska tillväxtmotorer kartlagts.
Avgångarna har räknats som dubbelturer. Det betyder att om exempelvis reserelationen Ljungby - Halmstad har nio dubbelturer, avgår det nio turer i vardera riktning.
År 2025 erbjöds flest avgångar under vardagar för resan Älmhult - Malmö: 24 dubbelturer. För dubbelturer på helgen var det för resan Älmhult - Malmö det erbjöds flest resor: sexton stycken. Det lägsta antalet avgångar under vardagar fanns för resan Ljungby - Halmstad med nio dubbelturer. Under helgdagar var det för resan Ljungby - Halmstad lägst antal avgångar, två stycken.
| Antal avgångar mellan Kronobergs centralorter och tillväxtmotorer i Sydsverige, år 2025 | |||
| Avser avgångar erbjudna av länstrafiken Kronoborg | |||
| Centralort | Tillväxtmotor | Antal dubbelturer* vardagar | Antal dubbelturer helgdag** |
|---|---|---|---|
| Älmhult | Malmö | 24 | 16 |
| Lessebo | Kalmar | 21 | 11 |
| Markaryd | Helsingborg | 20 | 7 |
| Alvesta | Jönköping | 11 | 6 |
| Tingsryd | Karlskrona | 11 | 4 |
| Ljungby | Halmstad | 9 | 2 |
| Källa: Länstrafiken Kronoberg | |||
| *Dubbelturer innebär en tur i vardera riktning. Till exempel om Lessebo - Kalmar har 21 dubbelturer så går det 21 turer i vardera riktningen. | |||
| **Genomsnitt lördag och söndag. | |||
Klimatpåverkan av transporter har minskat
Transportsektorn är en av de största källorna till utsläpp, och omställningen till fossilfria alternativ är avgörande för att nå klimatmålen. Indikatorer som andelen fossilfria bilar, utsläpp från inrikes transporter och tillgången till laddinfrastruktur visar hur Kronobergs transportsektor förändras mot en mer hållbar framtid.
Så går det med förflyttningen
Andelen fossilbränslefria bilar har ökat över tid i samtliga kommuner i länet, men står fortfarande för en liten del av totalt antal bilar. Utsläppen av växthusgaser minskar stadigt sen 2015 om än något lägre takt än i riket. Samtliga kommuner i länet uppfyller AFIR-krav gällande total laddeffekt för elbilar och tankstationer, men det skiljer sig mellan kommunerna hur mycket marginal de har mellan total effekt och kraven. Sammantaget visar samtliga indikatorer på en god utveckling i riktningen mot att klimatpåverkan av transporter ska minska.
Fossilfria bilar i fordonsflottan
En ökad andel bilar som drivs av fossilfritt bränsle är ett viktigt steg mot minskade utsläpp. Indikatorn visar hur snabbt fordonsflottan ställer om till fossilfria alternativ och som fossilfritt bränsle räknas här el, laddhybrid och gas. År 2024 utgjordes 11 procent av personbilsflottan i Kronobergs län av fossilbränslefria bilar. Jämfört med år 2015 är det en ökning med 10 procentenheter.
Andelen fossilfria personbilar är lägre i Kronobergs län än för riket totalt, där andelen år 2024 var 14 procent.
I vilken utsträckning personbilsflottan drivs utan fossila drivmedel varierar mellan länets kommuner. År 2024 var andelen högst i Växjö och uppgick till 13 procent. Lägst andel hade Tingsryd där 7 procent av personbilarna kördes på fossilfritt bränsle. Två av Kronobergs åtta kommuner hade en andel som var högre än länets totalt. Mellan 2015 och 2024 har andelen fossilbränslefria bilar ökat i länets samtliga åtta kommuner.
Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter
Transportsektorn står för en stor del av klimatpåverkan. Genom att följa utsläppen från inrikes transporter ser vi hur väl omställningen mot hållbara transporter går.
År 2023 var utsläppen av växthusgaser från transportsektorn i Kronobergs län omkring 362 000 ton CO2-ekvivalenter. Nivån i riket var för samma år 13 873 000 ton CO2-ekvivalenter.
Jämfört med föregående år har utsläppen minskat i både Kronoberg och riket. I Kronoberg med omkring 1 700 ton CO2-ekvivalenter och för riket med omkring 95 300 ton CO2-ekvivalenter. För Kronoberg är det en procentuell förändring om 0,5 procent och för riket 0,7 procent.
Sett över en längre tidsperiod, mellan åren 2015 och 2023, har utsläppen minskat i både Kronoberg och riket. I Kronoberg med omkring 124 300 ton CO2-ekvivalenter och för riket med omkring 4 893 600 ton CO2-ekvivalenter. För Kronoberg är det en procentuell förändring om 26 procent och för riket 26 procent.
Laddningsstationer för elfordon och laddhybrider
Tillgång till laddinfrastruktur är avgörande för elektrifieringen av transportsektorn. Indikatorn visar hur väl regionen är rustad för att möta behovet av laddning, genom att redogöra för hur länet möter AFIR-krav gällande total laddeffekt. AFIR (Alternative Fuels Infrastructure Regulation) är EU-regler som ställer krav på utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar och tankstationer för andra bränslen, med fokus på täckning, tillgänglighet, transparent prissättning och betalningslösningar.
År 2025 fanns det i Kronobergs län totalt 59,8 MW installerad laddeffekt. Det skiljer sig dock stort mellan var i länet effekten är installerad. Skillnaden i total effekt mellan kommunerna med störst och minst installerad laddeffekt var 18,9 MW. Störst effekt fanns installerad i Växjö och uppgår till 19,4 MW, medans lägst effekt fanns installerad i Uppvidinge och uppgår till 0,5 MW.
AFIR-kravet på installerad laddeffekt möttes av länets samtliga åtta kommuner. Bland de kommuner som möter kravet varierar överprestationen: störst positiv avvikelse noterades i Växjö (13,6 MW), och minst positiv avvikelse i Uppvidinge (0,1 MW).
Den digitala anslutningsbarheten har förbättrats
Tillgång till snabb och stabil digital infrastruktur är en grundförutsättning för företagande, utbildning och samhällsservice. Genom att följa indikatorer som bredbandstäckning och anslutningsgrad får vi en bild av hur väl Kronoberg är rustat för ett digitaliserat samhälle.
Så går det med förflyttningen
Tillgång till höghastighetsinternet har ökat över tid sen 2021 både inom glesbyggda och tätbyggda områden för så väl företag som hushåll. Dock kvarstår skillnader mellan glesbyggda och tätbyggda områden, där tätbyggda områden har en betydligt högre andel. Andelen hushåll med internetuppkoppling som täcker deras behov helt och hållet är något lägre i Kronoberg än riket. Sett över tid sen 2021 har andelen ökat något. Båda indikatorerna går i rätt riktning för att Kronoberg ska kunna göra en förflyttning så att den digitala anslutningsbarheten förbättras.
Tillgång till bredband
Höghastighetsinternet är en grundförutsättning för digitalisering och konkurrenskraft. Indikatorn visar hur stor andel hushåll och företag som har tillgång till snabbt bredband.
År 2024 hade 96 procent av företagen i Kronobergs län tillgång till bredband, motsvarande andel för hushållen i länet var 98 procent. Mellan åren 2021 och 2024 har andelen företag med tillgång till bredband ökat med 6 procentenheter. Mellan samma år har andelen hushåll med tillgång till bredband ökat med 4 procentenheter.
År 2024 varierade andelen med tillgång till bredband för företag i Kronoberg mellan 90 och 99 procent beroende på områdestyp. Lägst andel med bredband fanns i glesbyggt område, medan den högsta fanns i tätbyggt område. För Kronobergs hushåll varierade andelen mellan 90 och 100 procent, och det var samma områdestyp som hade lägst och högst andel med tillgång till bredband.
Anslutningar till bredband
Indikatorn kompletterar bilden genom att visa hur stor andel av inbånarna som anser att deras hushåll har en internetuppkoppling som täcker deras behov helt och hållet.
År 2025 uppgav 63 procent av hushållen i Kronobergs län att deras internetuppkoppling helt och hållet täckte hushållets behov. Jämfört med riket är det en lägre andel, där andelen hushåll för samma år uppgick till 66 procent. Sedan 2021 har andelen hushåll i Kronoberg med internetuppkoppling som täcker deras behov helt och hållet ökat. Samma utveckling syns i riket.
Produktionen av fossilfri energi har ökat och energianvändningen har effektiviserats
En effektiv och hållbar energianvändning är avgörande för både klimatet och konkurrenskraften. Ökad produktion av fossilfri energi och minskad energikonsumtion per BRP visar hur Kronobergs energisystem utvecklas mot en mer klimatsmart och resurseffektiv struktur.
Så går det med förflyttningen
Elproduktionen har ökat inom Kronoberg generellt sen 2015 men främst de senaste tre åren som det finns statistik kring, 2021-2023. Det är framförallt elproduktion via vindkraft som har ökat. Slutanvändningen av energi per invånare har minskat över tid och Kronoberg ligger på en lägre nivå än riket. BRP per energikonsumtion har ökat över tid vilket tyder på att länet skapar mer eknomiskt värde per förbrukad energienhet. Sammantaget visar indikatorerna på att Kronoberg har stor potential att kunna göra önskad förflyttning.
Produktion av fossilfri energi
Fossilfri energi är en nyckel för att nå klimatmålen och skapa ett hållbart samhälle. Genom att ersätta fossila bränslen med förnybara och klimatvänliga alternativ minskar vi utsläppen och stärker regionens konkurrenskraft. Elproduktion spelar en särskilt viktig roll i denna omställning, eftersom el är en flexibel och miljövänlig energibärare som kan driva allt från industri till transport. Indikatorn visar hur mycket el som produceras i länet och från vilka källor. Med miljövänlig el avses el med låg klimatpåverkan, exempelvis från vind, sol och vattenkraft. En ökad produktion av miljövänlig el är avgörande för klimatomställningen och för att göra regionen attraktiv för framtidens investeringar.
År 2023 producerades det med produktionssätten kraftvärmeverk + industriellt mottryck, solkraft, vattenkraft och vindkraft omkring 1 700 000 MWh el i Kronobergs län. Jämfört med 2022 är det en ökning med 639 300 MWh, motsvarande 60 procent. Utvecklingen sedan 2015 kan inte beräknas då uppgift saknas.
För samma år producerades omkring 163 000 000 MWh el i riket. Jämfört med 2022 är det en minskning med 6 840 000 MWh, motsvarande 4 procent. Sedan 2015 har produktionen ökat med 3 650 000 MWh, motsvarande 2 procent.
Störst andel av den redovisade produktionen kom i Kronobergs län från vindkraft som stod för 64 procent, medan lägst andel kom från solkraft som stod för 5 procent. Av de redovisade produktionsslagen kom i riket störst andel av produktionen från vattenkraft som stod för 40 procent, medan lägst andel kom från solkraft som stod för 2 procent.
Energianvändningen i länet
Genom att följa energianvändningen per invånare får vi en bild av konsumtionsmönster och effektivitet i samhället.
År 2023 var slutanvändningen av energi i relation till befolkningens storlek i Kronobergs län 25 MWh, vilket är lägre än riket där slutanvändningen var 35,6 MWh. Kronobergs län hade samma år tredje lägst slutanvändning av Sveriges län. För Östergötlands län, Jönköpings län, Kalmar län och Norrbottens län saknades det år 2023 tillgänglig data.
Mellan åren 2015 och 2023 har slutanvändningen minskat i både Kronoberg och riket. I Kronobergs län med 14 procent och i riket med 8 procent. För åren 2015 till 2023 har Kronoberg alltid haft en lägre slutanvändning än riket.
BRP per energikonsumtion
Indikatorn visar hur effektivt energi används i produktionen. Ett högt värde innebär att regionen skapar mer ekonomiskt värde per förbrukad energienhet.
År 2023 uppgick slutanvändningen av energi i relation till BRP i Kronobergs län till 23 tusen kronor/MWh. För riket uppgick värdet samma år till 16 tusen kronor/MWh. Nivån var alltså högre i Kronoberg jämfört med riket.
I Kronoberg har slutanvändningen av energi i relation till BRP sedan 2015 ökat med 9,4 tusen kronor/MWh, vilket motsvarar en förändring om 69 procent. I riket har en ökning med 5,3 tusen kronor/MWh skett, det motsvarar en förändring om 48 procent.
Att ha en högre nivå av BRP i relation till slutanvändning av energi (miljoner kronor per MWh) innebär att mer ekonomiskt värde skapas per energienhet, vilket är ett mått på energieffektivitet. Ett högre värde indikerar bättre energieffektivitet medan ett lägre värde indikerar motsatsen. För åren 2015 till 2023 har Kronoberg alltid haft en högre nivå av BRP per energikonsumtion än riket.
Rapporter och uppföljning
Fler rapporter och uppföljning kring den regionala utvecklingsstrategin finns här: Region Kronoberg - Rapporter och uppföljning
Frågor kring denna rapport eller andra statistikrelaterade frågor kan ställas till regutveckling.analys@kronoberg.se.
Fotnot
Måttet för låg ekonomisk standard beräknas av SCB och avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är mindre än 60 procent av medianvärdet för riket.↩︎
Matchningsgrad är ett mätetal som är konstruerat av SCB och utgår från personers högsta registrerade utbildningsnivå. Det är möjligt att den anställde har gått utbildningar via sin arbetsgivare som gör att personen i praktiken är matchad för sitt yrke.↩︎
Inkluderar studier vid KOMVUX, högskola och övriga studier.↩︎
Socialt deltagande
Ensamhet är en viktig aspekt av välbefinnande och social hållbarhet. Andelen som upplever ensamhet ger en tydlig signal om hur sociala nätverk fungerar i vardagen. Hög förekomst av ensamhet kan påverka psykisk hälsa, minska livskvalitet och skapa hinder för delaktighet i samhällslivet.
År 2024 var det i Kronobergs län 5 procent av kvinnorna och 7 procent av männen som uppgav att de ofta eller alltid har besvär av ensamhet. I riket uppgick motsvarande andelar för kvinnor till 5 procent och för män till 6 procent.
Samma år var det 14 procent av kvinnorna och 8 procent av männen i Kronobergs län som uppgav att de ibland har besvär av ensamhet. I riket uppgick motsvarande andelar till 14 procent för kvinnor och 12 procent för män.
År 2024 varierade andelen flickor som ofta eller alltid känner sig ensamma mellan 13 procent och 22 procent beroende på årskurs. Lägst andel fanns i årskurs 5, medan den högsta fanns i årskurs 8. För pojkar varierade andelen mellan 8 procent och 14 procent, med lägst andel i årskurs 5 och högst i gymnasiets årskurs 2. Flickor känner sig i högre utsträckning ensamma än pojkar.