Konjunkturrapport

Uppdaterad 2026-02-23
Regional utveckling, Region Kronoberg

Rapporten är under utveckling och är framtagen inom enheten Verksamhetsstöd, Regional utveckling,
Region Kronoberg. Syftet är att med hjälp av indikatorer ge en övergripande bild av konjunkturläget och näringslivets status i Kronobergs län. Rapporten uppdateras kvartalsvis i takt med att ny statistik publiceras.

Kontakta oss! Frågor kring rapportens innehåll ställs till regutveckling.analys@kronoberg.se.

Kort sammanfattning

Kronoberg påverkas fortsatt av en utdragen lågkonjunktur med ett dämpat stämningsläge, särskilt bland hushållen. Samtidigt finns det tecken på en försiktig återhämtning. Arbetslösheten och långtidsarbetslösheten har minskat, och efter en längre period då arbetslösheten legat över rikets nivå var den i januari i nivå med riket. Antalet vakanser ökade i januari jämfört med föregående månad, men var fortfarande lägre jämfört januari i fjol.

När det gäller varsel noterades en topp i november, men nivån har därefter sjunkit tillbaka, vilket tyder på en viss stabilisering i den regionala ekonomin. Inledningen av både 2024 och 2025 var svag sett till nyföretagandet. Nu syns dock en återhämtning - januaristatistiken visar att fler företag startades jämfört med januari föregående år.

Konjunktur

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Konjunkturinstitutet bedömer att återhämtningen är i full gång och att lågkonjunkturen ebbar ut under kvartal 3 och 4 2026. Den främsta drivkraften för återhämtningen är ökade reallöner och en expansiv ekonomisk politik. Den inhemska efterfrågan drivs upp av lånefinansierade satsningar på försvaret samt skattesäkningar som riktar sig mot hushållen. Målsättningen är att försvarsutgifterna ska öka så att de år 2030 uppgår till motsvarande 3,5 procent av BNP.

Tillväxten under 2026 förväntas uppgå till omkring 2.9 procent, jämfört med 1.6 procent året innan. Detta innebär att tillväxten är uppskriven jämfört med Konjunkturinstitutets föregående prognos.

Trots en mer riskfylld global ekonomi har världsekonomin stått emot relativt väl under 2025. Bl.a. har Kina kompenserat den minskade exporten till USA genom att öka exporten till andra delar av världen. Varuhandeln har ökat totalt sett trots att USA höjt sina tullar. Den svenska exporten steg under tredje kvartalet 2025, men under fjärde kvartalet och kommande år förväntas exporten att växa långsammare jämfört med hur det sett ut under tidigare konjunkturförstärkningar. Bl.a. tyngs den svenska exportmarknaden ner av lägre amerikansk import.

Barometerindikatorn ger en samlad bild av det svenska konjunkturläget genom att väga samman stämningsläget i näringslivet och bland hushållen. Ett värde på 100 motsvarar det historiska genomsnittet (normalläge), medan värden över 110 signalerar högkonjunktur och värden under 90 lågkonjunktur.

I februari 2026 uppgick indikatorvärdet till 100.1, vilket är förenligt med starkt stämningsläge. Detta var en minskning med 2.7 enheter jämfört med föregående månad. Stämningsläget bland hushållen är fortsatt dyster och drar ned den övergripande barometerindikatorn. Inställningen till kapitalvaruinköp försämrades något i januari jämfört med december. Ser vi till stämningsläget i näringslivet var det ett starkt stämningsläge.

Industriföretagen såg en fortsatt ökad produktionsvolym de senaste tre månadern, men nu i en lugnare takt och i nivå med det historiska genomsnittet. Orderingången har stärkts, främst på hemmamarknaden men även på exportmarknaden, och företagen är mycket opimistiska om utvecklingen de kommande tre månaderna. Kapacitetsutnyttjandet uppgår till 83 procent, nära det historiska snittet. Samtidigt väntas produktionskapaciteten öka tydligt framöver, särskilt inom annan transportmedelsindustri (ex. tillverkning av militära fordon), elektronikindustrin och motorfordonsindustrin. Antalet anställda har minskat något under perioden och anställningsplanerna pekar på en oförändrad personalstyrka på kort sikt. Företagen rapporterar om prisökningar på hemmamarknaden och prissänkningar på exportmarknaden. Lönsamheten upplevs fortsatt som svag, särskilt inom trävaruindustrin samt massa- och pappersindustrin.

Konfidensindikatorn för handeln sjönk marginellt i januari men uppvisar fortfarande ett starkare stämningsläge än normalt och är alltjämt den starkaste sektorn inom näringslivet. Indikatorn för bygg sjönk för andra månaden i rad och visar på ett svagare stämningsläge än normalt. Detta förklaras av mindre optimistiska anställningsplaner samt då företagens syn på orderstocken är svagare än normalt. Likaså minskade tjänstesektorns konfidensindikator något jämfört med i december, men visar fortsatt på starkare än normalt stämningsläge.

Beskrivning av diagram: Linjediagram som visar den övergripande Barometerindikatorn med delindex Konfidensindikator hushåll och Totala näringslivet.

Arbetsmarknad

Arbetslöshet

Arbetslösheten i Kronoberg uppgick till 6.8% i januari 2026. Jämfört med samma mÃ¥nad ifjol har arbetslösheten minskat med 0.9 procentenheter. Under de senaste sex mÃ¥naderna visar trenden en minskning med 0.5 procentenheter. Den aktuella arbetslösheten är normal i förhÃ¥llande till det historiska snittet sedan januari 2022¹.

Beskrivning av diagram: Linjediagram som visar arbetslösheten i Kronobergs län och i riket mellan 2022 och 2025. Kurvorna har följt liknande utveckling över tid och arbetslösheten i Kronoberg har legat över riksnittet. Dock ligger arbetslösheten i Kronoberg numera i nivå med rikssnittet.

Långtidsarbetslöshet

I januari 2026 var 4461 personer långtidsarbetslösa, vilket motsvarar 65 procent av det totala antalet arbetslösa i Kronoberg. Med långtidsarbetslösa avses personer som har varit arbetslösa mer än sex månader. De senaste sex månaderna är antalet långtidsarbetslösa sjunkande. Sedan kulmen av Covid-19-pandemin och åren 2020–2021 har antalet långtidsarbetslösa varit mycket lägre.

Vakanser

Det totala antalet lediga jobb² pÃ¥ arbetsmarknaden i Kronobergs län uppgick till 3346 stycken i januari 2026. Det är en minskning i jämförelse med samma mÃ¥nad föregÃ¥ende Ã¥r, och en ökning med 562 lediga jobb jämfört med föregÃ¥ende mÃ¥nad.

Statistiken speglar efterfrågan på arbetskraft i Kronobergs län och kan ge en indikation på konjunkturutvecklingen i länet. En ökning av antalet lediga jobb tyder ofta på en starkare konjunktur och ett ökat behov av arbetskraft. Motsatt gäller att en minskning av antalet lediga jobb signalerar att arbetsmarknaden bromsar in.

En hög arbetslöshet i kombination med många lediga jobb kan tyda på en matchningsproblematik - dvs. att arbetsgivarna har svårt att hitta kompetens som motsvarar kraven i de lediga tjänsterna, trots att det finns arbetssökande.

Diagrammet visar antalet lediga jobb över tid, med en uppdelning mellan sommarjobb och andra lediga jobb mellan år 2020 - 2026. Trenden har en tydlig säsongsvariation där antalet lediga jobb ökar markant under våren och sommaren, för att sedan sjunka under hösten. Sommarjobben bidrar till topparna under perioden. Åren 2020–2021 påverkades mycket av pandemin med färre lediga jobb, medan vi ser en återhämtning och stark ökning från och med 2022.

Varsel

I januari 2026 varslades 60 personer i Kronobergs län, vilket var en ökning jämfört med föregående månad.
Under helåret 2025 varslades totalt 631 personer i Kronobergs län, vilket är färre än de 976 som varslades under 2024.

Under januari 2026 ökade antalet varslade personer i de sydsvenska grannlänen Jönköping, Skåne och Halland. I länen Kalmar minskade antalet varslade personer i jämförelse med föregående månad. Antalet varslade personer i Kronoberg har legat på en relativt låg nivå under första kvartalet 2026 i jämförelse med grannlänen.